Helgen som gått, har varit bland de bästa i mitt liv på väldigt lång tid. Jag kan inte minnas när jag hade det så bra faktiskt. Fast, som med allt roligt, så rinner tiden iväg så fort och nu är jag ensam igen. Även om jag är så otroligt lycklig, kär och glad, så känns det tomt att vara ensam igen. Det kändes så bra å ha honom här, somna vid hans sida och vakna upp bredvid honom. Så skulle jag vilja ha det resten av mitt liv. Han ger mig så otroligt mycket, som jag inte riktigt kan beskriva i ord, för det skulle inte göra sig rättvist. Det måste upplevas för att överhuvudtaget förstås. Men, jag vet och han vet och det här är bara början på något väldigt underbart och fantastiskt. Nu kan jag bara hoppas på att det blir som vi vill, med flytt, jobb och allt. Längtar redan tills vi ses igen och får väl se om jag kan hålla mig ända till din födelsedag.

Vill vidare även rikta mig till en av de mest underbaraste personerna i mitt liv, Carina. Jag tror inte du förstår hur mycket du har kommit att betyda för mig den här sista tiden. Vi har kommit varann så nära och jag vet att jag kan prata om ALLT med dig. Jag känner en trygghet och tillit till dig som jag inte kännt med någon annan. Du är verkligen den mamma jag aldrig haft. Jag vill föralltid ha dig i mitt liv och du har en speciell plats i mitt hjärta för all framtid. Eftersom jag inte e förmögen så kan jag inte köpa dig nåt fint, men jag kan ge dig all min tacksamhet och finnas där för dig med.

Avslutningsvis en liten bild tillägnad killen i mitt liv, min andra hälft och själsfrände for all times.

//Linda